fredag 18 februari 2011

Tänk om hon varit på första sidan.

Hej!

När jag bestämde mig för att börja blogga så tänkte jag försöka få ihop till ett inlägga varannan dag men nu känner jag ett det ibland får bli några fler dagar i mellan. Det är bra med lite press att skriva men det får inte bli ett tvång om jag inte orkar eller vill tänka på det på ett par dagar, hoppas det är okej?! :-)

Fortsättning...

Tiden för mötet med terapeuten var bokat till efter arbetstid så jag skyndade dit direkt efter jobbet.
Jag hade inga direkta förväntningar men var ändå spänd på vad vi skulle prata om och hur upplägget skulle se ut.
Ingången till mottagningen låg bredvid en skoaffär och såg inte alls ut som något ställe för allvarliga samtal om problem med maten, skönt!
Några trappor upp och jag är framme vid dörren som leder in till mottagningen. Jag stiger in i vad som ser ut som en helt vanlig hall, lite större kanske och helt i vitt. En lapp med en pil hänvisar mig vidare dit jag ska slå mig ner och vänta. Rummet är stort och ser ut som en mindre föreläsningssal. Det finns några gamla tidningar att läsa, tror det var en Elle eller något i den stilen.
Första tanken är att borde de verkligen ha en sådan tidning bland alla utseende fixerade människor som kommer hit för att få hjälp?
Jag tänker inte längre än så, inte då iallafall.

Idag kan jag se att tidningar med bilder på allt för smala kvinnor kommer man inte kunna radera bort eller förbjuda men man kan lära sig att se det för vad det är. Reklam med retuscherade kroppar som finns för att vi idag har ett sådant ideal. Smalt säljer, inte till alla men till tillräckligt många för att det ska fortsätta se ut på det viset.
Jag måste lära mig att inte sträva efter att få en kropp som kvinnan på första sidan, lära mig vad som är realistiskt för mig och framförallt sunt.
Lättare sagt än gjort men bara att vara medveten om problemet får man se som ett steg i rätt riktning.

Någon dyker upp i dörröppningen och säger hej, är det du som är Jenny?
Hon är söt, inte alls överviktigt, tänk om hon hade varit på första sidan till Elle, jag ler när jag följer henne genom den ljusa korridoren som leder fram till hennes rum.

/Jenny

3 kommentarer:

  1. Jag väntar troget på nästa inlägg även om det tar några dagar extra :o). Forsätt skriva bara.

    (Va bra att man kommentera nu) :o)

    Kram

    SvaraRadera
  2. (Va bra att man kan kommentera nu, menade jag) :)

    SvaraRadera
  3. Ta den tid du behöver! Men jag väntar spänd på mer läsning. Kram/Johanna

    SvaraRadera